Krav på nytänkande när Sverige växer

Artikel

Befolkningen växer i rekordfart, demografin förändras och urbaniseringen är vår tids folkvandring. Under de kommande åren kommer behovet av investeringar i samhällsservice, infrastruktur och offentliga lokaler att öka väsentligt i Sverige. Kommuner och landsting står inför en kraftprövning som kräver nya lösningar i fastighetsfrågan.

När Sverige år 2004 passerade 9 miljoner invånare bedömde SCB att vi skulle nå 10 miljoner år 2027. Istället blev i januari 2017. Sveriges befolkning växer i historiskt snabb takt. Att vi blir fler beror delvis att barnafödandet under de senaste åren legat på höga nivåer och att livslängden stiger, men framförallt är förklaringen kraftigt ökade flyktingströmmar till följd av krig och konflikter runtom i världen. Samtidigt som vi blir fler förflyttar vi oss också. Idag bor hälften av världens invånare i städer och enligt konsultföretaget NAI Svefa väntas 70 procent av befolkningstillväxten i Sverige under kommande år ske i Stockholm, Göteborg och Malmö. Om tidigare generationer flyttade dit industrijobben fanns är dagens unga snarare livsstilsdrivna. Urbana miljöer lockar, samtidigt som digitaliseringen och tjänsteekonomin minskar behovet av att som arbetstagare binda sig till en viss geografisk plats. För kommuner och landsting kommer det att bli än viktigare att ha en tät dialog med invånarna, för att behålla attraktionskraften i konkurrens med storstäderna.

Över tusen miljarder i nya investeringar

Att befolkningen växer och att vi lever allt längre kommer att få stora effekter för stat, kommuner och landsting. De närmsta åren väntas behovet av lokaler för samhällsservice som skola, vård och omsorg öka kraftigt. Fram till 2020 beräknar SKL att antalet elever i förskola, grundskola och gymnasium kommer att öka med 230 000. Sammantaget handlar det om ett behov av investeringar på drygt 1 500 miljarder kronor i nyproduktion av bostäder och samhällsfastigheter fram till 2030. Därtill kommer också lokaltrafiken och infrastrukturen att behöva byggas ut för att möta befolkningstrycket

Sjukhusen behöver rustas upp och moderniseras

Samtidigt är landstingens befintliga fastigheter i behov av omfattande investeringar. Många av Sveriges sjukhus byggdes på 60- och 70-talet och behöver nu rustas upp och anpassas till moderna patientbehov. Idag svarar vårdverksamheterna för omkring 90 procent av landstingens totala kostnader. Majoriteten av landstingens fastigheter används således för vårdverksamheter. Uppgifter från SKL visar att investeringarna i landstingens fastighetsbestånd har mer än dubblerats de senaste 10 åren, från 4,5 miljarder kronor till 10,5 miljarder. Ökningen väntas hålla i sig, med investeringsbehov på uppemot 14 miljarder per år under de närmsta åren.

Nya lösningar för att bekosta framtidens investeringar

Redan idag är behovet av kapital en stor utmaning för flera av Sveriges kommuner och landsting. För att klara de ökande investeringarna framöver kommer flera att behöva höja skatten, minska kostnaderna genom nedskärningar i verksamheten eller låna pengar – lösningar som många gånger är svåra att genomföra. Ytterligare ett alternativ som de senaste åren blir allt vanligare är att frigöra kapital genom att sälja delar av de offentligt ägda fastigheterna till privata fastighetsaktörer. Under det senaste decenniet har det offentliga beståndet gradvis minskat, men jämfört med kommunerna är landstingen fortfarande restriktiva när det kommer att sälja sina fastigheter.

Å andra sidan blir det allt vanligare att landstingen lägger ut vårdtjänsterna på privata utförare, som fortsätter att driva verksamheten i landstingets lokaler. Det privata vårdbolagens syn på hur verksamheten ska drivas medför ofta förändrade lokalbehov. Det ställer i sin tur krav på landstingens förmåga att agera marknadsmässigt i sin roll som fastighetsägare, med allt var det innebär av att sätta marknadsmässiga hyresnivåer och ha kapacitet att möta investeringsbehoven. Att många vårdbolag idag istället väljer att bygga egna vårdfastigheter är en indikation på hur landstingen hanterar sitt uppdrag som fastighetsägare. Ett mer marknadsmässigt synsätt har potential att öka inte bara landstingens kassa utan också skapa en bättre vård för medborgarna. •